Ti prego, non cominciare
Sai che per me è già difficile credere a quanto mi facevi male
Ma, se me l'avessi chiesto, avrei scalato l'Everest a mani nude
Anche se odio il freddo e soffro pure di vertigini, io me ne frego
Quando menti, io ti credo
So che sono più di mille quelle cose di me che non tolleravi
Parlare con te è come cercare di afferrare il vento con le mani
Se avevo un problema, mi dicevi di parlarne con chi se ne intende
Guardavo cadere tutto a pezzi come fosse l'11 settembre
Dimmi ancora una bugia, poi una bugia, poi la verità
Era tutto una follia, però una follia per te non si fa
Non ero più a casa mia, neanche a casa mia, solo mille guai
Penso a Davide e Golia, io sarò Golia, tu mi ucciderai
E te l'avrei lasciato fare, perché ero fuori di testa
Dimmi, quando ci si perde, a cosa serve fare festa?
Fumo 'sti fiori del male, tutto quello che mi resta
Ora che mi sento inerme, come un verme in fondo al mezcal
[Ritornello]
Scordati che mi conosci, ora è tardi anche se piangi
È inutile che mi angosci, mi mandi cento messaggi
A cui non risponderò, non ne sono più capace
Sono diventato tutto ciò che odiavo e ti assicuro non mi piace
Dimmelo se te ne accorgi, siamo diventati grandi
Anche se ho dieci orologi, non recupererò gli anni
Scusa se non tornerò, non sai quanto mi dispiace
Che abbiamo fatto la guerra, ma non sapevamo come fare pace
[Strofa 2]
Triste quando ci pensavo
Ci mancava tutto quanto, perfino la data di un anniversario
Scrivevano: "È fidanzato" solo perché finanziavo
Ti darei da bere il sangue perché è tutto ciò che adesso mi è rimasto
Credimi, sembra impossibile accettare che oramai ti ho detto: "Ciao"
Sto in un bilocale che da quando ti ho cacciata sembra una penthouse
Grande tipo il doppio, ma senza la luce, come ci fosse un black out
Non sono sentimentale
Delle volte tu aprivi la porta e io nemmeno ti sentivo entrare
Ti volevo a tutti i costi, ma eravamo opposti proprio come un polo
Stare insieme è l'arte di risolvere i problemi che non ho da solo
Giuro, non so più chi sono, tutto ciò mi dà fastidio
'Sto mondo a misura d'uomo mi fa sentire in castigo
[Ritornello]
Scordati che mi conosci, ora è tardi anche se piangi
È inutile che mi angosci, mi mandi cento messaggi
A cui non risponderò, non ne sono più capace
Sono diventato tutto ciò che odiavo e ti assicuro non mi piace
Dimmelo se te ne accorgi, siamo diventati grandi
Anche se ho dieci orologi, non recupererò gli anni
Scusa se non tornerò, non sai quanto mi dispiace
Che abbiamo fatto la guerra, ma non sapevamo come fare pace
Snälla börja inte
Du vet att det redan är svårt för mig att tro hur mycket du skadar mig
Men om du hade frågat mig skulle jag ha klättrat Everest med mina bara händer
Även om jag hatar kylan och till och med lider av svindel, bryr jag mig inte
När du ljuger tror jag dig
Jag vet att det finns mer än tusen saker om mig som du inte kunde tolerera
Att prata med dig är som att försöka fånga vinden med händerna
Om jag hade problem sa du att jag skulle prata med någon som vet om det
Jag såg allt falla isär som om det var den 11 september
Berätta en lögn till, sedan en lögn, sedan sanningen
Det var allt galenskap, men du kan inte göra galenskap för dig
Jag var inte längre hemma, inte ens hemma, bara tusen problem
Jag tänker på David och Goliat, jag kommer att vara Goliat, du kommer att döda mig
Och jag skulle ha låtit dig göra det, för jag var ur mitt sinne
Säg mig, när du går vilse, vad är poängen med att festa?
Jag röker dessa ondska blommor, allt jag har kvar
Nu när jag känner mig hjälplös, som en mask längst ner på mezcal
[Avstå]
Glöm att du känner mig, nu är det sent även om du gråter
Det finns ingen mening med att oroa mig, skicka mig hundra meddelanden
Som jag inte kommer att svara, jag är inte längre kapabel till det
Jag har blivit allt jag hatade och jag försäkrar dig att jag inte gillar det
Berätta för mig om du märker det, vi har vuxit upp
Även om jag har tio klockor kommer jag inte att få åren tillbaka
Ledsen om jag inte kommer tillbaka, vet du inte hur ledsen jag är
Att vi gick i krig, men vi visste inte hur vi skulle göra fred
[Vers 2]
Ledsen när jag tänkte på det
Vi saknade allt, till och med ett jubileumsdatum
De skrev: "Han är förlovad" bara för att jag finansierade
Jag skulle ge dig mitt blod att dricka för det är allt jag har kvar nu
Tro mig, det verkar omöjligt att acceptera att jag nu har sagt till dig: "Hej"
Jag är i en två-rumslägenhet som sedan jag sparkade ut ser ut som ett takvåning
Som dubbelt så stor som, men utan ljuset, som om det fanns en blackout
Jag är inte sentimental
Ibland öppnade du dörren och jag hörde inte ens att du skulle komma in
Jag ville ha dig till varje pris, men vi var motsatser precis som en stolpe
Att vara tillsammans är konsten att lösa problem som jag inte har ensam
Jag svär, jag vet inte vem jag är längre, det här alla stör mig
Denna värld på mänsklig skala får mig att känna mig straffad
[Avstå]
Glöm att du känner mig, nu är det sent även om du gråter
Det finns ingen mening med att oroa mig, skicka mig hundra meddelanden
Som jag inte kommer att svara, jag är inte längre kapabel till det
Jag har blivit allt jag hatade och jag försäkrar dig att jag inte gillar det
Berätta för mig om du märker det, vi har vuxit upp
Även om jag har tio klockor kommer jag inte att få åren tillbaka
Ledsen om jag inte kommer tillbaka, vet du inte hur ledsen jag är
Att vi gick i krig, men vi visste inte hur vi skulle göra fred